Ibland tror jag vi frågar oss själva hur vi tänkte när vi bestämde oss för att påbörja ett tids- och energikrävande bygge såsom ligghall. Samtidigt som man väljer att skaffa barn.. *Skrattar* 

Ja, emellanåt biter vi oss själva i svansen. Men vi har insett att har vi satt fan i båten får vi se till att ro han iland också!

 

Samtidigt som att jag inte kan hjälpa till fysiskt pga värk och gravidkrämpor, så håller jag ställningarna i huset. Vi facetajmade med mor på Gotland i förrgår å hon skrattar och frågar om det bor en pedant i huset. Japp. Jag börjar snart fråga mig själv samma fråga. Dags att dra ner på standarden snart om man ska orka med detta hus *skrattar*

Men i samma veva är man stolt. Stolt för att man tar tag i saker och inte är en latröv. Organisering är min grej och jag trivs inte i oreda och har aldrig gjort. För oavsett - är jag sjukskriven kan jag vila när jag vill - vilket jag känner att jag behöver. För emellanåt gör jag ingenting och har förbaskat ont ändå. Å då är det skönt att slippa känna stress över att både det ena och andra måste fixas.. Både jag och Staffan har någon bokstavskombination brukar vi säga! Vi har svårt att sitta stilla! Men värken har tvingat mig att vara just det. Lugn och fin liksom. 

 

Å man blir uttråkad, för man har för mycket tid att slå ihjäl ibland. Å ibland alldeles för lite tid pga smärtan. Verkar aldrig finnas någon balansgång, men jag är inte mindre lycklig för det. Så länge djuren mår bra och gubben mår väl mår jag bra. 

 

Tackar gud för att människor som Gunilla (min gamla granne i Marieholm) finns. Hon lyser upp vardagen som den solstråle hon är. Så rolig, genuin och varm. Åldern har verkligen ingen betydelse när det gäller äkta vänner. Goa människa vad jag tycker om dig! <3

Igår som alla andra dagar när snickarna är på bygget är det fullt upp hemma i Bäckaskog. Längtar ihjäl mig tills hallen står där. Kan redan se framför mig när kylan börjar komma och man värmer sig i sadelkammaren med en kopp kaffe medan hästarna njuter av att gå in och ut som de vill. Att få vara med ett bygge som detta trodde jag aldrig att jag skulle få vara med om, men nu när jag är det är det så fantastiskt roligt!! Iiih :D  

 

Mamma Ingrid var förbi en sväng igår och fick en rundtur i bygget. Det ligger så fint där uppe på kullen. Mittemot resterande av gården. När vi var klara lagade vi pannkakor innan det var dags för Ingrid att åka. Lika mysigt varje gång hon är på besök <3 

Staffan och jag bänkade oss i soffan med hyresavtal och foderhäckar som samtalsämne. Ett bad på det och sedan bingen! Inatt och imorse har lillen hållt igång, men det märks att jag börjar bli van och inte alls är lika känslig längre. Staffan kan hålla en hand på magen och jag känner knappt något medan lillen lever rövare där inne. Lustigt det där.

Att jag aldrig lär mig att sluta snooza! Blir sån tröttfis rent ut sagt av detta snoozande. Ett kom ihåg till mig själv att sluta med detta. Wish me luck!

 

Vad långt det blev hehe! Ha en fin dag alla. :)