Pappa tog upp diskussionen om framtidsdrömmar. Och till min förvåning så sa jag bara vad jag ville. Utan att tänka. Jag har alltid sagt, separera hobby och jobb. Men... Dom brukar säga det "love what you do and you'll never have to work a day in your life". I den andan har jag drömt mig bort många gånger och tänkt efter... Vad är det jag vill göra resten utav mitt liv? Vill jag jobba med människor hela mitt liv? Jag tycker om mitt jobb, så det är inte det. Men jag vill verkligen älska det jag gör. Just nu är jag nöjd precis där jag är. Men för all framtid? Du spenderar ändå större delen av ditt liv på arbetet. Och just nu är jag är inte så säker på att det är drömmen. 

Återigen så dyker min och Kristins diskussion upp i huvudet, där man drömmer om en egen verksamhet. Jag skulle kunna ta lastbilskörkort så vi kunnat ha en trailer, där man till och börja med kunde köra andras hästar som arbete. Därefter hade jag velat ha min gård som en plats för roliga och uppfriskande aktiviteter. Nu när jag kommit in i HCWR's styrelse, märker jag hur mycket jag brinner för att bredda öka intresset inom western i Sverige. Go hard, or go home.

Jag och Kristin brinner och drömmer om samma saker, fast på så olika vis. Det är något jag älskar med denna tjej! Att hon får mig att tänka om, tänka nytt. När vi drömmer, drömmer vi stort fast på olika sätt. Jag vill ha ridhus med läktare, övernattningsplats och springlersystem i taket. K drömmer om ett timmerstall i naturlig, bastant, amerikansk riktning. Och än så länge, är vi helt ense om både ridhus och stall. (Tur att vi drömmer lika ibland också!)

Nackdelen kommer när vi snackar location. Hon vill åt Hälsinglandhållet och jag kan nöja mig någonstans mellan Sthlm - Småland. Bäckar och dalar i all ära, men det är folket och närheten man vill komma åt också. Så det är frågan om det blir på varsitt håll eller tillsammans.